Kulturarv – hjälper oss att förstå dåtid, nutid och framtid
Ett kulturarv består av det som äldre generationer skapat och hur detta uppfattas, tolkas och förs vidare idag. Arvet förändras och anpassar sig efter olika tidsperioder och är därför inte statiskt.
Det är ett brett begrepp med ett innehåll som både är materiellt och immateriellt. Ett kulturarv kan
t ex bestå av berättelser, byggnader, fornlämningar, föremål samt traditioner som övertagits från tidigare generationer. Ett kulturarv är både det som är skolat och det som är folkligt. Kulturarv kan delas in i tre kategorier: kulturell egendom, immateriell kultur och naturarv.
Kulturmiljön är en del av kulturarvet och innefattar den fysiska miljön som påverkats av människan. En kulturmiljö kan vara allt från specifika objekt till delar av landskap.
Ett kulturarv har inga direkta tidsgränser vilket gör att det skapas av både historia, nutid och framtid. Det här gör också att det är svårt att avgöra när något blir en del av det kulturella arvet.
I Sverige har regeringen gett Riksantikvarieämbetet uppdraget att driva på och samla det arbete som sker när det gäller kulturarvet. Ämbetet ska även arbeta för att det kulturella arvet bevaras och används på bästa möjliga sätt.
Kulturarv är något unikt, oersättligt och vackert, vilket gör att ansvaret för dess bevarande läggs på den nuvarande generationen. Kulturarvet finns överallt och bevaras av oss samt av institutioner som arkiv, bibliotek och museer. Vårt kulturarv berättar för oss hur samhället utvecklats genom tiderna och kan öka vår förståelse för varför det ser ut som det gör idag.