Uppstår om våra tankar och känslor (upplevelser) inte stämmer överens med vår självbild. Detta kan ge ångest, spänning och rädsla och blir därmed hotfull för individen. Risk finns att personen utvecklar en neuros och i värsta fall en psykos. Grunden till inkongruens läggs i barndomen. Om barnet inte får villkorslös kärlek från sina föräldrar, uppstår inkongruens. Rogers ansåg att upplevelser alltid är subjektiva, alltså tolkade och färgade av den individ som upplever en händelse. Vi längtar alltid efter nya, positiva upplevelser, men vad vi menar med positiva upplevelser är inte alltid vad resten av samhället anser vara positivt. Därför blir det emellanåt en konflikt mellan individens önskningar och samhällets normer och regler. Vi har en tendens att förneka och förvränga de upplevelser som skapar inkongruens.
Ex 1. en kvinna vars självbild är en god mor kan ej acceptera sina aggressiva känslor mot sina barn. Hon kan förneka sina känslor med att säga: jag är ej arg på barnen, jag är bara trött”.
Ex. 2. Om man anser sig vara en person som inte kan hata andra kommer man att känna ångest varje gång hatfyllda känslor uppstår hos en, med ett förnekande till följd, Näh, jag tycker inte illa om henne.
Ex. 3. Eller förvränger vi upplevelserna; en elev som ser sig totalt värdelös på idrott kommer förmodligen att bortförklara idrottslärarens beröm med att säga att han/hon driver med mig, eller att läraren har noll koll.
Ex. 4. En polis kan få lust att göra något olagligt. Dessa känslor/tankar är oförenliga med personens självbild, vilket innebär att de förnekas eller förvrängs.