dvs. att arbetsmarknaden är könssegregerad. Ifall psyko- sociala faktorer såsom socialt stöd har likvärdig effekt på kvinnors och mäns hälsa är inte helt klarlagt och det finns fynd som pekar på att låg social interaktion inte är lika skadlig för kvinnors hälsa som för mäns. Hälsorelaterade beteenden såsom rökning och alkoholvanor har tradi- tionellt förklarat en större andel av socioekonomiska skill- nader i dödlighet bland män, men i takt med att dessa hälso- relaterade beteenden bytt könsmönster, dvs. att kvinnor röker mer än män i Sverige nuförtiden, kan dessa fak- torers betydelse för att förklara socioekonomiska skill- nader i hälsa och dödlighet mellan kvinnor och män jämnas ut (Schaap et al., 2009).